Film

Case 39: Skådespelare: Reneé Zellweger, Ian McShane, Bradley Cooper Handling: En socialarbetare som har fått det obehagliga fallet Lillith Sullvian som är en flicka med ett märkligt och mystiskt förflutet. När Emily välkomnar Lillith i sitt eget hem för att försöka hjälpa henne förvandlas hennes tillvaro till en mardröm där hon själv sätter livet på spel. Filmen är en omskakande rysare fylld av obehagliga överraskningar som leder fram till ett chockerande och olyckbådande slut. Jag tycker att filmen var helt okej, lite långrandig ibland kan jag tycka. Men spännande var den absolut och mycket överraskningar fick man vara med på under filmens gång. Filmen är värd att se tycker jag, men det är inte den bästa jag sett. Betyg: Mellan 1 - 10 får den en 5 av mig.

Film

Changeling Skådespelare: Angelina Jolie och John Malkovich Handling: Los Angeles 192. En dag när den ensamstående mamman Christine Collins en dag går till sitt arbete försvinner hennes son spårlöst. Fem månader senare återförenar polisen mor och son men det finns ett problem, det är inte rätt pojke. Tack vare en kvinnas obevekliga sökande efter sanningen, avslöjas en värdav korruptionsom fångar allmenhetens intresseoch förändrar Los Angeles för alltid. Denna gripande berättelse visar den enorma kraften i en kvinnas kärlek till sitt barn. Filmen är en helt otrolig berättelse om hur en kvinna kämpar för att hitta sitt barn, och hur hon aldrig ger upp. Filmen ta med en på en resa av fruktansvärda händelser, en kamp för att finna det man söker, en kamp för att bevisa sin rätt och hur man kan känna hur ensam man är i vissa saker. Jag blev verkligen tagen av filmen och kände med skådespelarna och anledningen till att jag kände mig så engagerad hela filmen var kanske för att filmen var verklighetsbaserad. Jag kände att filmen tog med mig på en känslo laddad resa där alla känslor blandades. Denna film tycker jag defentivt att alla ska se. Betyg: Mellan 1 - 10 en stark 9 från mig.

Oskyldigt dömd

Idag när jag kom hem från jobbet så satt jag och kollade lite på tv medans jag väntade på att åka på möte igen. När jag hade bläddrat lite så kom jag in på en dokumentär som handlade om oskyldigt dömda. Vissa av dessa människor har suttit i flera år i fängelser där dom blir väldigt illa behandlade och desutom så har dom inte gjort något. Några krimimaltekniker som trodde på dessa människor granskade deras fall och kollade på platserna där det hade hänt, kollade dna plus lyssnade på alla förhör som hade gorts. Vissa av dom hade inte fått vettiga förhör utan dom hade i princip tvingats att erkänna för att komma bättre undan fast att dessa inte gjort något alls. Två av fallen handlade om mord där dna inte stämde alls med fångarna, det fans inget av dom på brottsplatserna inte änns ett hårstår och ändå vart dom livtidsdömda. Hur kan en dommare och vissa advokater plus krininalare som varit på plats få det till att dessa hade gjort det. När dom nya kriminalarna tog fram allt igen och bevisade motsattsten, plus visade alla förhör både gamla och nya med fångarna så kunde ingen anse att dom var skyldiga längre. Men hallå hur kan det bli så fel i systemet, hur kan man spärra in en oskyldig människa det är helt sjukt. Vissa personer kanske borde ha andra jobb, kan man inte utföra sitt jobb på rätt sätt så ska man nog inte vara där alls vilket borde kollas. Är man utbildad så borde man väl kunna sitt jobb mer än så, det kanske är dags att man kollar sina anstälda. Det är inte helt okej att spärra in oskyldiga människor och ge alla dessa personer en stämpel i livet som är falsk. Det är helt otroligt fel. Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det blir en förbättring i rätten.

Fritids

Nu har jag jobbat halva veckan kan man säga=) Och jag trivs som aldrig förr riktigt skojigt. Alla är så himmla underbara i min personalgrupp det är som att man verkligen kommit in i gruppen och jobbet. Alla är så trevilga och snälla mot mig vilket känns bra, jag blev accepterad väldigt snabbt och det är roligt=) Hoppas att denna glada känslan med att gå till jobbet sitter kvar hela tiden=)

Film

" Brothers " Skådeslpealre: Tobey Maguire, Jake Gyllenhaal, Natlie Portman Handling: Soldaten Sam lämnar fru Grace och deras två barn för ett uppdrag i Afghanistan. När sedan Grace får beskedet om att Sam omkommit i strid får Tommy, Sams struliga yngre bror, en större roll i familjens liv. Oväntat börjar känslor uppstå mellan Tommy och Grace, men en dag kommer Sam hem igen.... Filmen är ganska stark i känslor och man får en inblick hur det kan vara när en familjemedlem åker ut i strid. Vad händer med familjen och hur bearbetar man sorg. Jag tycker att flmen var helt okej, man får som sagt följa med på en resa igenom glädje, sorg och besvikelse. Men filmen var lite tråkig i vissa delar och lite konstig i vissa, jag kan tycka att den var lite lång imellan åt. Men gillar man strider och lite action så absolut kanske att man tycker att den är bra. Betyg: 1 - 10 så får den en stark 4 av mig.

Jobb

Nu sitter jag här hemma och dricker mitt kaffe och funderar på hur det kommer bli på mitt nya jobb. Jag ser verkligen fram imot att få börja jobba men nerverna börjar spela sin rätt hihi Självklart är jag nervös inför detta, men samtidigt så är det en väldigt bra nervosiet måste jag säga. Det ska bli skönt samtidigt att få tillbaka lite rutiner för det behöver jag känns det som. Bara att få gå till jobbet känns så underbart bra just nu. Det är många tidiga mornar men det gör inte mig så jättemycket faktiskt om jag ska vara ärlig. Självklart kommer det bli tufft första veckan när jag ska öppna tredagar vilket innebär att jag måste vara på jobbet 06.00 för att släppa in dom första barnen. Men jag tror att det kommer gå hur bra som helst, och jag tror inte att det blir så mycet problem ändå även fast att jag kommer vara ganska seg hihi Men rutiner och få jobba det är en härlig känsla :) Jag längtar faktiskt lite till jobbet nu=)

Dokumentär

Idag såg jag en dokumentär med Pink där hon skulle prata lite om sin turné och även vissa av låtarnas betydelse. Man blir faktiskt ganska tagen av artister som verkligen släpper in sina fans i sitt liv. Pink berättade lite om svåra perioder i sitt liv med mycket party och även sitt förhållande som tog slut, men nu är dom tillsammans igen. Pink förklarde att om man lyssnade noga på vissa texter så kunde man förstå lite av det hon gått igenom, eller iallafall få veta hur hennes liv har sett ut vilket faktiskt var intressant att tänka på. Jag har alltid tyckt om hennes musik och lyssnat endel på låtarna men nu vill man bara lyssna på alla för att koppla ihop det ordentligt till henne vilket jag tycker är såännande. Jag ger henne all eloge får mig för att hon är en ärlig artist och verkligen skriver saker om sig själv både bra och mindre bra stunder i livet. För när hon sjunger och skriver så är det verkligen från hjärtat och det tycker jag är strongt=)

Bok förslag

Vi har ju hemligheter i den här familjen:
Skriven av Therése Eriksson ( Självbiografi)

Boken handlar om:

Therése växte upp i Enskéde i ett rött hus med vita knutar, en trygg och nörmast idyllisk uppväxt. Men när hon gick på mellannstadiet började hon märka att det bråkades allt mer hemma och att hennes mamma kanske inte var som alla andra mammor, även om hon inte förstod varför. En sensommarkväll när Therése var elva år yttrade hennes pappa några ord som fick bitarna att falla på plats och som skulle komma att prägla resten av hennes uppväxt: " Therése mamma är alkoholist "

Med utgångspunkt på i sina dagböcker har Therése Eriksson skrivit en gripande och ärlig bok om sin uppväxt. Det handlar om rädsla och sömnlösa nätter, om depressioner och självmordsförsök, om struliga tonår och alla vägar som leder fel.
Men man kan framförallt säga att det är en bok om att välja rätt väg, om att ta ansvar för sitt eget välbefinnande och om insikten att det är okej att må bra, även någon annan mår dåligt.
Boken är också en bok om världesn bästa mamma.

Jag tycker att boken är skriven hur bra som helst. Man får verkligen följa med Therése under hennes uppväxt, hur svårt hon hgar haft det när familjen gick igenom detta. Hur svårt det kan vara för en tonåring att ta ett sådant ansvar som man ser i boken, och hur hon klarar av svåra stunder i livet. Therése skriver verkligen ur sitt hjärta och förklarar verkligen hur hon känner och mår under tiden hon bodde hemma.
För mig var det en gripande bok som fick mig att tänka på hur livet kan se ut ur olika perspektiv. När jag läste blev kag ledsen, arg och även glad. Boken är stark och man får verkligen se hur familjen tar sig igenom allt som händer. Boken är absolut värd att läsa, jag tycker alla ska ge den en chans.

Betyg: Mellna 1 -10 får den av mig en stark 10